Kemi - Testa dig själv 5.4 | sid. 87-89
1, Vad är ytvatten?
Svar: Vatten i t.ex. en hav, en sjö, en bäck eller en fors
2, Vilka är de fyra stegen när man renar ytvatten?
Svar: 1. Grovfiltrering
2. Flockning
3. Filtrering genom sand
4. Bakterie dödande medel
3, Vilka är de tre stegen i avloppsrening?
Svar: 1. Mekanisk rening
2. Biologisk rening
3. Kemisk rening
4, Varför renar vi vattnet innan vi använder det?
Svar: För att få bort allt smuts och övriga giftiga ämnen vi kan bli sjuka av. Varför skulle man annars skicka ut vatten i kraner om det är dödligt?! Man
5, Varför renar vi det efter det att vi använt det?
Svar: För att vi ska kunna använda det igen... tänk om man drack bajsvatten. Och för att det inte ska kunna släppas ut i havet utan att förgifta det.
6, Berätta mer utförligt om vad som händer vid de olika stegen i ett vattenverk och ett reningsverk.
Svar: Vattenverk: 1. Grovfiltrering - Vattnet passerar ett galler som silar bort stort skräp som slam och
vattenväxter
2. Flockning - Man häller i ett klibbigt, geléaktigt ämne i vattnet. Småpartiklar och bakterier
fastnar i gelén så att det bildas klumpar som sjunker till botten. Klumparna kallas
flockar.
3. Filtrering genom sand - Vattnet får passera genom ett tjockt lager sand. Sanden filtrerar bort
de föroreningar som fortfarande finns kvar.
4. Bakteriedödande medel - Man häller i bakteriedödande medel i vattnet så att det helt enkelt
dödar övriga bakterier.
Reningsverk: 1. Mekanisk rening - Alla stora föroreningar silas bort med ett galler. Sedan får uppslammat
material sedimentera. Det betyder att det sjunker till botten.
2. Biologisk rening - Man låter bakterier och andra mikroorganismer rena vattnet.
De äter upp ämnen som innehåller kolatomer.
3. Kemisk rening - Man tillsätter ämnen som reagerar med fosfaser (de kommer från bl a
tvättmedel och kan ställa till med stor skada om de kommer ut i naturen) då
bildar dom svårlösliga ämnen som sjunker till botten som slam.
Svar: De letade upp bäckar med rent vatten och naturliga vattenkällor, men de blev också ofta sjuka på grund av att vattnet innehöll så mycket bakterier och andra giftiga ämnen och sånt...
Kemi - Testa dig själv 5.3 | sid. 84-86
1, Vad kallas det när en vätska blir till gas utan att den kokar?
Svar: Avdunstning
2, Hur ser vattenånga ut?
Svar: Det är genomskinligt, en genomskinlig gas som vi inte kan se.
3, Förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Svar: Det ligger i värmerörelserna hos molekylerna. En del molekyler får av slump lite högre fart än andra. Så även vid rumstemperatur finns det en del molekyler som har så hög fart de ''sliter sig loss'' och blir till ånga.
4, Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp.
Svar: 1. Vatten avdunstar från hav, sjöar, floder etc.
2. Vattenångan blir moln genom kondensation.
3. Molnen stiger och kyls ner.
4. Vattendropparna i molnen blir tunga och faller ner som regn, men om det är kallt så blir det snö eller
hagel.
5. Vattnet rinner tillbaka till haven, sjöarna, flodarna etc. (dock så avdunstar det mesta av vattnet igen
innan det hunnit rinna ner till sjöar och hav etc.)
5, Varför kan du inte dricka samma vattenmolekyler som en dinosaurie har druckit?
Svar: För när en blomma tar upp vattnet så går en stor mängd av det vattnet åt till fotosyntesen, alltså finns atomerna i vattenmolekylerna nu istället i sockermolekylerna. Om vi säger att det är ett äppelträd så kommer de här sockermolekylerna till ett äpple som du plockar och äter. Då bryter din kropp ner sockret och det blir vattenmolekyler igen; men inte precis samma. Vattenmolekylerna från dinosauriernas tid har passerat det här flera gånger så det finns inte en ända vattenmolekyl som är samma som då.
Brain frågan: Varför finns det så lite sötvatten?
Svar: Sötvatten bildas genom att vatten utan något innehåll av salter avdunstar från haven, varefter vattnet faller som regn och snö över landområden. När vattnet når markytan infiltrerar det i jorden och får ett lagom innehåll av olika salter, och då kan människor och djur ha det som dricksvatten. Därför finns det inte mycket sötvatten...
Kemi - Testa dig själv 5.2 | sid. 80-83
Svar: H2O
2, Vid villken temperatur är vatten som tyngst?
Svar: +4 grader C
3, Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?
Svar: Is flyter för att det är lättare än vatten. Is har en stor betydelse för jorden. Utan den skulle pingviner och isbjörnar inte finnas och vi människor skulle inte ha något att kyla vår läsk med på stekheta sommardagar.
4, Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den?
Svar: Ytspänning uppstår när molekyler i vatten dras mot varandra. Alla vätskor har ytspänning, för annars skulle molekylerna flyga iväg och bli gas. Alla vi har nog sett en kran som står och droppar någon gång? Eller hur grenar ser ut efter regn? Det samlas mer och mer vatten vid grenenens botten och till slut bildas det en droppe som hänger där en liten stund och sen faller ner. Det är vattnets ytspänning som håller ihop vattnet och bildar droppen. Ett annat tillfälle då vi märker av ytspänning är när vi fyller ett glas litegrann över kanten men vattnet fortfarande inte rinner ut. Vattnet bildar som ett tunt lock för glaset.
5, Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet.
Svar: Det betyder att exempelvis om du badar utomhus sent en sommarkväll så kanske du märker att vattnet är varmare än luften. Varför blev vattnet inte kallare när solen gick ner? Det beror på något som kallas värmekapacitet. Med det menas att olika ämnen är olika lätta att värma upp och kyla ner. Vattnet har hög värmekapacitet. Vi måste värma vattnet mycket för att det ska stiga en grad. Och det betyder också att der tar lång tid innan vattnet kallnar. Så när solen går ner finns värmen ändå kvar i vattnet hela natten. Luften däremot har låg värmekapacitet. Den håller inte kvar värmen, så när solljuset är borta blir luften snabbt sval.
6, Berätta hur vatten kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Svar: Det kommer upp genom kapillärkraften, då dras bara inte vattenmolekylerna till varandra, utan också till molekylerna i marken. Därför kan vattnet ''klättra'' uppåt på insidan av marken.
Brain frågan: På vilka sätt har du haft nytta och glädje av vattnets speciella egenskaper den senaste veckan? Försök komma på så många som möjligt.
Svar: Dricksvatten, is, duscha, vattenkrig, vattna blommor, byta vatten i sköldpaddans akvarium, tvätta händerna, borsta tänderna..... uhm... etc.
No-lab | 10 maj | Blått pulver
Gruppmedlemmar: Zahra, Victoria, Charlotta, Fadiana
No-lab | 10 maj | Flytande metallbit
Uppgift: Vi ska försöka få en metallbit att flyta genom ytspänning.
Hypotes: Jag tror att metallbiten kommer att flyta.
Utförande: Vi tog en medelstor bägare och fyllde den till lite mer än hälften. Sedan la vi försiktigt mettalbiten på vattenytan.
Resultat: Metallbiten flyter med hjälp av vattnets ytspänning.
Nu ska vi prova att droppa lite diskmedel i vattenbägaren metallbyten flyter i. Vi droppar in ca. 5 droppar och metallbiten sjunker. Det är för att diskmedel förstör ytspänningen.
Gruppmedlemmar: Charlotta, Zahra, Fadiana, Victoria
Kemi - Testa dig själv 5.1 | sid. 78-79
Svar: nästan 70%. En vuxen människa består av 67% vatten.
2, Hur mycket vatten gör varje person i sverige av med varje dag?
Svar: I genomsnitt gör varje person i sverige av med 200 liter vatten varje dag.
3, Berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flytande sötvatten.
Svar: Det allra mesta av jordens vatten är saltvatten (97,3%)
resten är sötvatten (2,7%) varav:
Inlandsisar och glaciärer (2,1%)
Grundvatten (0,59%)
Sjöar och floder (0,01%)
Atmosfären (0,001%)
4, Beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
Svar: I exempelvis kroppen transporterar vattnet näringsämnen, Golfströmmen transporterar värme från västindien så att vi norden inte fryser till döds och sen så har vi ju båttransport på olika varor från olika länder samt kryssnings båtar och motorbåtar och... alla olika sorters båtar.
5, På vilka sätt tror du människors liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav?
Svar: Vi skulle nog dö... det skulle säkert inte finnas mycket liv på jorden, människan skulle det i alla fall inte finnas mycket av. Det skulle aldrig regna så inget skulle kunna växa heller, träd och blommor och grejer. Och lite vatten i några enstaka sjöar skulle definitivt inte räcka till flera billioner människor på jorden. Tänk på att det finns massa sjur som också vill ha vatten! ...vattnet skulle ta slut på nolltid.
Kemi - Testa dig själv 4.6 | sid. 70-71
Svar: Ungefär 90% av alla atomer på jordytan är väteatomer.
2, Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre?
Svar: Vätegas användes i luftskepp och ballonger förr i tiden eftersom att väte är det lättaste ämnet som finns. Men man slutade använda det eftersom att det är ett mycket brandfarligt ämne. Men nu för tiden har man ersatt det med ett lätt ämne som inte kan brinna, ädelgasen helium.
3, Vad används väte till idag?
Svar: Idag anväds väte mycket inom industrin bl a när man tillverkar margarin. Väte behövs också för att framställa kemikalier som ammoniak och saltsyra. Eftersom vätgas lämnar ifrån sig mycket energi när det brinner, används den som bränsle i rymdraketer. Raketerna har då med sig hoptryckt vätgas och syrgas som får brinna i raketmotorn.
4, Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader?
Svar: det har nog bara med bokstaven Ä att göra. (vÄte och kvÄve) Det är annars helt olika grundämnen ju som inte påminner om varandra nämnvärt... typ.
Brain frågan, På jorden är vätgas ovanligt, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det kan bero på.
Svar: Metaliskt väte bildas när vätgasmolekyler utsätts för mycket högt tryck som i gasjättarnas centrum och då faller vätet sönder till fria protoner och elektroner. Jupiter & solen har ett sådant tryck. Jupiter är en gasplanet.
