No-lab | 26 apr 2011
material: 100ml frätande vatten, blått vatten, sugrör, glasbägare
Instruktioner: man skall fylla bägaren med frätande vatten och blåsa i det genom ett sugrör
hypotes: det blir mer vatten.
utförande: Zahra blåser i vattnet sen snor Vicki det och efter ett tag börjar dom bråka. Zahra vinner och blåser lääääääääääääääääänge så håkan börjar ropa till henne att sluta först gör hon inte det men sen sluta hon och då säger hon att hon har fått det frätande vattnet på läparna, alla cpar en stund till hon säger att hon bara skoja och då blir alla tysta en stund inan vi börjar cpa igen.
resultat: när man blåser i vattnet blår det grumligare på grund att vi blåser in koldioxid.
Instruktioner: häll vattnet i bägaren och häll i tre droppar BTB blås sen i vattnet genom sugröret.
Hypotes: Vattnet blir blått
Utförande: Fadiana Hämtar och häller i allt och Zahra blåser lääääääääääänge och sen länge igen Marcus står bakom henne och stör med att räkna långsamt. Inget händer så Håkan kommer och säger att skolans BTB är dåligt och att vi ska hålla i mer sen säger han att det nog ändå inte kommer hända nåt. Zahra får det på sig och börjar skrika hon springer iväg för att skölja av när hon kommer tillbaka gör hon ett pffrrt ljud. Vicki börjar sjunga på ''satelit'' och då säger Håkan att vi ska sluta. Han säger att det BTB som vi hade var utspätt så han ska hälla i lite icke utspätt i en egen bägare när han gör det blir vattnet grönt högst upp och vanlig färg längst.
Resultat: Inget händer. När man gör med icke utspätt blir det grönt.
Gruppmedlemmar: Vicki, Zahra, Charlotta, Fadiana
Kemi - Testa dig själv 4.5 | sid. 67-69
1, När började luftföroreningen öka kraftigt?
Svar: Luftföroreningen började öka kraftigt doms enaste 200 åren.
2, Villka oxider orsakar surt regn?
Svar: Svaveloxid och kväveoxider
3, Vad är smog?
Svar: Smog är en giftig simma som oftast uppkommer när storstäder drabbas av vindstilla väder. Då kan inte fabriksrök och bilavgaser blåsa bort och ersättas av ny frisk luft utan samlas över städerna. Om det även är dimma samtidigt håller de små vattendropparna i dimman kvar både giftiga gaser och sotpartiklar. Ordet smog är en kombination av de engelska orden smoke (rök) och fog (dimma).
4, Var är problemen med smog störst?
Svar: Problemen med smog är störst i Los Angeles, Aten och Tokyo.
5, När bildas kolmonoxid och på villket sätt är den farlig?
Svar: Kolmonoxid bildas när det inte finns tillräckligt med syre vid en förbränning. Kolmonoxid är inte naturligt i luften och räknas därför som en luftförorening. Kolmonoxid är en mycket giftig gas. Kolmonoxid molekylerna fastnar i de röda blodkropparna och hindrar dom från att transportera syre då kvävs kroppen trots att det finns syre i luften och lungorna fungerar normalt. Det här kan hända när man t ex eldar i en öppen spis och glömmer att öppna spjället till skorstenen. Då stannar kolmonoxiden kvar i rummet och människorna blir dåsiga och somnar in, i värsta fall vaknar man aldrig mer. Samma sak händer om man går längst tungt trafikerade gator, där kan halterna bli jätte höga och känliga personer kan få problem med andningen.
6, Hur uppkommer surt regn vad ställer det till med?
Svar: Både svaveloxid och kväveoxider kan reagera med vatten i luften och bilda syror. De kan sedan falla ner som surt regn. Surt regn är skadligt på många sätt. Det förstör sjöar och mark så att fisk dör och att växterna får svårare att ta upp näring. Syran förstör växternas rötter och kan dessutom dra med sig näringsämnen så långt ner i marken att växternas rötter inte kan nå dom. Även stenbyggnader och statyer kan förstöras av surt regn. Många utsmyckningar på gamla fina hus har frätts sönder av luftföroreningar.
Brain frågan: Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasformiga oxider.
Svar: uh... ingen aning. För att sot och småpartiklar kan fångas upp i nåt filter... som flufor i flugnät. Och gasformiga oxider är ju gas... dom åker ju igenom filter och grejer... typ.
No-lab | 12 apr 2011 | Experiment med plastpåsar...
Material: plastpåse, ljus, tändstickor, nån varmluft pistol grej, tejp, pennor, häftsift
Genomförande: Vi ska fylla plastpåsarna med varm luft och dom ska typ flyga... När plastpåsen blir fylld med varm luft sjunker densiteten och plastpåsen flyger. När luften kyls ner igen höjs densiteten och plastpåsen faller till marken. Det gick bara att blåsa in varm luft en liten stund i plastpåsen för att annars blev det för varmt i påsen och den börja smälta. Vi provade även att tejpa på lite pennor och andra saker, men påsen blev för tung och kunde inte lyfta/flyga. Till slut testade vi med att sätta ihop två ballonger och det gick mycket bättre.
Slutsats: Det värkande gå lättare när man hade ett mindre hål och när den var längre än den är bred.
Genomförande: Vi ska fylla plastpåsarna med varm luft och dom ska typ flyga... När plastpåsen blir fylld med varm luft sjunker densiteten och plastpåsen flyger. När luften kyls ner igen höjs densiteten och plastpåsen faller till marken. Det gick bara att blåsa in varm luft en liten stund i plastpåsen för att annars blev det för varmt i påsen och den börja smälta. Vi provade även att tejpa på lite pennor och andra saker, men påsen blev för tung och kunde inte lyfta/flyga. Till slut testade vi med att sätta ihop två ballonger och det gick mycket bättre.
Slutsats: Det värkande gå lättare när man hade ett mindre hål och när den var längre än den är bred.
Kemi - Testa dig själv 4.4 | sid. 63-66
1, Vad menas med oxider?
Svar: Oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag. Ordet oxid kommer av det latinska namnet på syre, ''oxygenium''
2, Ge exempel på några oxider i luften.
Svar: koloxider, kväveoxider, svaveloxider
3, Vad menas med förbränning?
Svar: Förbränning är en kemisk reaktion. När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer.
4, Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
Svar: Om det finns gott om sre vid förbränningen får varje kolatom två syreatomer, då bildas koldioxid samt när mat förbränns i kroppen bildas det koldioxid som vi sedan andas ut.
5, Vad är fotosyntes?
Svar: Fotosyntes är en kemisk reaktion. Människor och djur andas hela tiden ut koldioxid. Samtidigt tar de gröna växterna upp koldixid från luften . Växterna anänder kolatomerna i koldioxiden för att tillverka socker, som blir deras ''mat''. När växterna tillverkar sockret bildar de samtidigt syre som de släpper ut i luften.
6, Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?
Svar: Koldioxid halten ökar eftersom att vi människor förbänt väldigt mycket olja, kol och benisn i fabriker, kraftverk och bilar. Alla de bränslena innehåller kolatomer och bildar koldioxid då de förbränns
. Samtidigt har vi huggit ner mycket mycket skog. Då blir det färre träd och vexter kvar som kan ta hand om sin fotostyntes.
7, Vad är biobränslen och varför är de bra?
Svar: Biobränslen kan vara ved, alkohol eller gas som man tillverkar av trä. Medan träden i naturen växer och tar koldioxid från luften och när vi sedan hugger ner trädet och använder det som bränsle kommer koldioxiden tillbaka till luften. Den totala mängden koldioxid ökar alltså inte.
Brain frågan: När Markus körde 20 mil med sin nya bil gick det åt 12 liter bensin. bensinen vägde 9 kg. Vägde avgaserna från bilen lika mycket, mer eller mindre?
Svar: Avgaserna väger mindre än bensinen då avgaserna är avdunstad bensinoch har på så vis inte samma volym eller tyngd.
Svar: Oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag. Ordet oxid kommer av det latinska namnet på syre, ''oxygenium''
2, Ge exempel på några oxider i luften.
Svar: koloxider, kväveoxider, svaveloxider
3, Vad menas med förbränning?
Svar: Förbränning är en kemisk reaktion. När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer.
4, Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
Svar: Om det finns gott om sre vid förbränningen får varje kolatom två syreatomer, då bildas koldioxid samt när mat förbränns i kroppen bildas det koldioxid som vi sedan andas ut.
5, Vad är fotosyntes?
Svar: Fotosyntes är en kemisk reaktion. Människor och djur andas hela tiden ut koldioxid. Samtidigt tar de gröna växterna upp koldixid från luften . Växterna anänder kolatomerna i koldioxiden för att tillverka socker, som blir deras ''mat''. När växterna tillverkar sockret bildar de samtidigt syre som de släpper ut i luften.
6, Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?
Svar: Koldioxid halten ökar eftersom att vi människor förbänt väldigt mycket olja, kol och benisn i fabriker, kraftverk och bilar. Alla de bränslena innehåller kolatomer och bildar koldioxid då de förbränns
. Samtidigt har vi huggit ner mycket mycket skog. Då blir det färre träd och vexter kvar som kan ta hand om sin fotostyntes.
7, Vad är biobränslen och varför är de bra?
Svar: Biobränslen kan vara ved, alkohol eller gas som man tillverkar av trä. Medan träden i naturen växer och tar koldioxid från luften och när vi sedan hugger ner trädet och använder det som bränsle kommer koldioxiden tillbaka till luften. Den totala mängden koldioxid ökar alltså inte.
Brain frågan: När Markus körde 20 mil med sin nya bil gick det åt 12 liter bensin. bensinen vägde 9 kg. Vägde avgaserna från bilen lika mycket, mer eller mindre?
Svar: Avgaserna väger mindre än bensinen då avgaserna är avdunstad bensinoch har på så vis inte samma volym eller tyngd.
Kemi - Testa dig själv 4.3 | sid. 61-62
1, Vad heter de fyra vanligaste ädelgaserna?
Svar: Helium, Neon, argon och Krypton
2, Vad menas med att ädelgaserna är ''ädla''?
Svar: Det är för att ädelgasatomerna aldrig deltar i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen. Och ädelgaserna är alltid grundämnen. Därför kallas de ''ädla''
3, Berätta om tre saker som man använder ädelgaser till.
Svar: Argon, neon och krypton används oftast till neonljusreklam eller neonskyltar i stan som lyser upp kvällen. Vanliga glödlampor är oftast också fyllda med argon för att glödtråden ska hålla längre. Helium är en mycket lätt gas, lättare än luften själv och passar därför jätte bra till ballonger och luftskäpp
4, vad menas med skyddsgaser? Kan du själv komma på några tillfällen när de kan vara användbara?
Svar: Ädelgaser kan inte reagera med andra ämnen och kallas därför också ''skyddsgaser''. Skyddsgaserna ''är i vägen'' så att inte fel ämnen reagerar med varandra. Skyddsgaserna är väldigt viktiga att använda när man t ex tillverkar eller bearbetar ämnen som inte tål syre och kväve eller när man tillverkar läkemedel samt svetsar lättmetall. Man använder oftast argon för det är billigast.
Brain Frågan, Den första ädelgasen som upptäcktes var argon. Argon betyder ''trög'' och ''lat'' på grekiska. Försök förklara varför gasen fick det namnet.
Svar: Argon döptes till argon för att den gick att se med blotta ögat, och på så vis var det en väldigt trög gas eftersom den inte gick igenom luften såpass fort.
Svar: Helium, Neon, argon och Krypton
2, Vad menas med att ädelgaserna är ''ädla''?
Svar: Det är för att ädelgasatomerna aldrig deltar i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen. Och ädelgaserna är alltid grundämnen. Därför kallas de ''ädla''
3, Berätta om tre saker som man använder ädelgaser till.
Svar: Argon, neon och krypton används oftast till neonljusreklam eller neonskyltar i stan som lyser upp kvällen. Vanliga glödlampor är oftast också fyllda med argon för att glödtråden ska hålla längre. Helium är en mycket lätt gas, lättare än luften själv och passar därför jätte bra till ballonger och luftskäpp
4, vad menas med skyddsgaser? Kan du själv komma på några tillfällen när de kan vara användbara?
Svar: Ädelgaser kan inte reagera med andra ämnen och kallas därför också ''skyddsgaser''. Skyddsgaserna ''är i vägen'' så att inte fel ämnen reagerar med varandra. Skyddsgaserna är väldigt viktiga att använda när man t ex tillverkar eller bearbetar ämnen som inte tål syre och kväve eller när man tillverkar läkemedel samt svetsar lättmetall. Man använder oftast argon för det är billigast.
Brain Frågan, Den första ädelgasen som upptäcktes var argon. Argon betyder ''trög'' och ''lat'' på grekiska. Försök förklara varför gasen fick det namnet.
Svar: Argon döptes till argon för att den gick att se med blotta ögat, och på så vis var det en väldigt trög gas eftersom den inte gick igenom luften såpass fort.
Kemi - Testa dig själv 4.2 | sid. 58-60
1, Beskriv ozonmolekylen. Vad har den för molekylformel?
Svar: Ozonmolekylen består precis som syremolekylen av syreatomer. Det är bara det att ozonmolekylen innehåller 3 stycken syreatomer som sitter ihop. Molekylformel är då alltså O3
2, Vad används freoner till?
Svar: Vi människor har använt/använder freonerna till mycket bl a som drivgas i sprayburkar och som ''kylämne'' i kylskåp och frysboxar.
3, Hur bildas marknära ozon och hur påverkar det oss?
Svar: Marknära ozon är mycket farligt och det bildas när solen skiner på bilavgaser. Marknära ozon kan skada växter och bidra till att skogen dör. Det är också farligt för oss djur och människor. Det är framför allt lungorna skom kan drabbas.
4, Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt?
Svar: Ozonskiktet är livsnödvändigt och ligger ett par mil upp i atmosfären. Ozonskiktet är väldigt viktigt eftersom att det fångar upp en del av det ultravioletta ljus som kommer från solen. Det är osynligt ljus som skulle vara skadligt för allt liv om det kom ner till jordytan. Vi människor kan till exempel få hudcancer av det.
5, Varför har ozonskiktet blivit tunnare?
Svar: Ozonskiktet har blivit tunnare, det beror på en typ av gaser som kallas freoner. När freoner släpps ut stiger de med sakta upp till de högre luftlagren där de reagerar med ozonmolekylerna och förstör dom. Därför har mängden ozon minskat i luften. det har till och med bildats ozonhål i polartrakterna, där ozonet nästan försvunnit helt. Dock är freoner förbjudna i de flesta länder idag för att det finns andra gaser vi kan använda. Tack vare att freonerna håller på att försvninna tror forskare att ozonskiktet kanske kan vara helt igen om ca. 50 år.
6, Berätta hur ozonbalansen uppkommer.
Svar: Ozon bildas när det starka solljuset högt uppe i atmosfären delar sönder syremolekyler till fria syreatomer. Sedan kan en fri syreatom och en syremolekyl slå ihop sig och bilda en ozonmolekyl. Men även ozonmolekylen är inte stabil. Det starka solljuset kan även sönderdela ozonmolekylerna till vanliga syreatomer igen. På så sätt blir det en naturlig balans mellan det ozon som bildas och det som sönderdelas.
Brain frågan: Jag ska tänka på kretsloppet...
Svar: Ozonmolekylen består precis som syremolekylen av syreatomer. Det är bara det att ozonmolekylen innehåller 3 stycken syreatomer som sitter ihop. Molekylformel är då alltså O3
2, Vad används freoner till?
Svar: Vi människor har använt/använder freonerna till mycket bl a som drivgas i sprayburkar och som ''kylämne'' i kylskåp och frysboxar.
3, Hur bildas marknära ozon och hur påverkar det oss?
Svar: Marknära ozon är mycket farligt och det bildas när solen skiner på bilavgaser. Marknära ozon kan skada växter och bidra till att skogen dör. Det är också farligt för oss djur och människor. Det är framför allt lungorna skom kan drabbas.
4, Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt?
Svar: Ozonskiktet är livsnödvändigt och ligger ett par mil upp i atmosfären. Ozonskiktet är väldigt viktigt eftersom att det fångar upp en del av det ultravioletta ljus som kommer från solen. Det är osynligt ljus som skulle vara skadligt för allt liv om det kom ner till jordytan. Vi människor kan till exempel få hudcancer av det.
5, Varför har ozonskiktet blivit tunnare?
Svar: Ozonskiktet har blivit tunnare, det beror på en typ av gaser som kallas freoner. När freoner släpps ut stiger de med sakta upp till de högre luftlagren där de reagerar med ozonmolekylerna och förstör dom. Därför har mängden ozon minskat i luften. det har till och med bildats ozonhål i polartrakterna, där ozonet nästan försvunnit helt. Dock är freoner förbjudna i de flesta länder idag för att det finns andra gaser vi kan använda. Tack vare att freonerna håller på att försvninna tror forskare att ozonskiktet kanske kan vara helt igen om ca. 50 år.
6, Berätta hur ozonbalansen uppkommer.
Svar: Ozon bildas när det starka solljuset högt uppe i atmosfären delar sönder syremolekyler till fria syreatomer. Sedan kan en fri syreatom och en syremolekyl slå ihop sig och bilda en ozonmolekyl. Men även ozonmolekylen är inte stabil. Det starka solljuset kan även sönderdela ozonmolekylerna till vanliga syreatomer igen. På så sätt blir det en naturlig balans mellan det ozon som bildas och det som sönderdelas.
Brain frågan: Jag ska tänka på kretsloppet...
Kemi - Testa dig själv 4.1 | sid.54-57
1, Ge exempel på fyra gaser i luften och ungefär hur mycket det finns av dem.
Svar: De vanligaste gaserna i luften är syre (21%) och kväve (78%) Men det finns också små mängder av andra gaser, bland annat ädelgaser så som kolfioxid (0,04%) och vattenånga, men den är inte medräknad eftersom att den kan variera mellan 0% och 4%
2, Villken gas finns det mest av i luften?
Svar: Kväve är gasen som det finns mest av i luften. Hela 78% av luften består av kväve.
3, Hur stor del av luften är syre?
Svar: Hela 21% av luften är syre.
4, Ungefär på villken höjd tar atmosfären slut?
Svar: Ungefär vid 10 mils höjd över jorytan tar atmosfären slut.
5, Vad menas med att luften är tunnare på hög höjd?
Svar: Det finns ett tunt sikte av luft runt vår planet som kallas atmosfären och ju högre upp från jordytan man kommer desto glesare blir det mellan molekylerna i luften, då säger vi att luften blir tunnare.
6, Hur kan du ta reda på om en gas är ren syrgas?
Svar: Man börjar med att kolla upp kondenseringspunkten för syre och få gasen du ska testa till den temperaturen. Om bara lite av gasen blir flytande innan den uppnått syrets kondenseringspunkt så är inte allt syre. Om därimot allt blir flytande är gasen du testar ren syre.
7, Hur ser molekylerna och molekylformlerna ut för syre och kväve?
Svar: Syremolekylen består av 2 stycken ihopsatta syreatomer och molekylformeln är O2. Kväve består precis som syre av 2 stycken atomer i varje molekyl och molekylformeln är N2.
8, Ge några exempel på vad vi använder syrgas och kvävgas till.
Svar: Syrgas: Syre kan användas till mycket bl a använder stridspiloter ren syrgas till att andas eftersom luften på hög höjd är så tunn. Sjuka människor som har svårt att andas kan också få ren syrgas. Syre används också mycket inom industrin t ex när man tillverkar järn och stål behöver man syre vid olika kemiska reaktioner. Man kan även bleka pappersmassa med syre för att få riktigt vitt papper.
Kvävgas: Nedkylt, flytande kväve kan användas som kylmedel när man frystorkar och transporterar mat, eller till och med när man opererar. Men mest använder sig industrin av kväve för att tillverka t ex gödningsmedel, färgämnen samt läkemedel
9, Hur gör man för att separera de olika gaserna i luften?
Svar: När man separerar gaser i luft måste man först kyla ner luften så kraftigt att den blir flytande. Sedan kan man utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dom åt genom destillation.
Svar: De vanligaste gaserna i luften är syre (21%) och kväve (78%) Men det finns också små mängder av andra gaser, bland annat ädelgaser så som kolfioxid (0,04%) och vattenånga, men den är inte medräknad eftersom att den kan variera mellan 0% och 4%
2, Villken gas finns det mest av i luften?
Svar: Kväve är gasen som det finns mest av i luften. Hela 78% av luften består av kväve.
3, Hur stor del av luften är syre?
Svar: Hela 21% av luften är syre.
4, Ungefär på villken höjd tar atmosfären slut?
Svar: Ungefär vid 10 mils höjd över jorytan tar atmosfären slut.
5, Vad menas med att luften är tunnare på hög höjd?
Svar: Det finns ett tunt sikte av luft runt vår planet som kallas atmosfären och ju högre upp från jordytan man kommer desto glesare blir det mellan molekylerna i luften, då säger vi att luften blir tunnare.
6, Hur kan du ta reda på om en gas är ren syrgas?
Svar: Man börjar med att kolla upp kondenseringspunkten för syre och få gasen du ska testa till den temperaturen. Om bara lite av gasen blir flytande innan den uppnått syrets kondenseringspunkt så är inte allt syre. Om därimot allt blir flytande är gasen du testar ren syre.
7, Hur ser molekylerna och molekylformlerna ut för syre och kväve?
Svar: Syremolekylen består av 2 stycken ihopsatta syreatomer och molekylformeln är O2. Kväve består precis som syre av 2 stycken atomer i varje molekyl och molekylformeln är N2.
8, Ge några exempel på vad vi använder syrgas och kvävgas till.
Svar: Syrgas: Syre kan användas till mycket bl a använder stridspiloter ren syrgas till att andas eftersom luften på hög höjd är så tunn. Sjuka människor som har svårt att andas kan också få ren syrgas. Syre används också mycket inom industrin t ex när man tillverkar järn och stål behöver man syre vid olika kemiska reaktioner. Man kan även bleka pappersmassa med syre för att få riktigt vitt papper.
Kvävgas: Nedkylt, flytande kväve kan användas som kylmedel när man frystorkar och transporterar mat, eller till och med när man opererar. Men mest använder sig industrin av kväve för att tillverka t ex gödningsmedel, färgämnen samt läkemedel
9, Hur gör man för att separera de olika gaserna i luften?
Svar: När man separerar gaser i luft måste man först kyla ner luften så kraftigt att den blir flytande. Sedan kan man utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dom åt genom destillation.
