Kemi - Testa dig själv 5.4 | sid. 87-89

1, Vad är ytvatten?
Svar: Vatten i t.ex. en hav, en sjö, en bäck eller en fors

2, Vilka är de fyra stegen när man renar ytvatten?
Svar: 1. Grovfiltrering
          2. Flockning
          3. Filtrering genom sand
          4. Bakterie dödande medel

3, Vilka är de tre stegen i avloppsrening?
Svar: 1. Mekanisk rening
          2. Biologisk rening
          3. Kemisk rening

4, Varför renar vi vattnet innan vi använder det?
Svar: För att få bort allt smuts och övriga giftiga ämnen vi kan bli sjuka av. Varför skulle man annars skicka ut vatten i kraner om det är dödligt?! Man

5, Varför renar vi det efter det att vi använt det?
Svar: För att vi ska kunna använda det igen... tänk om man drack bajsvatten. Och för att det inte ska kunna släppas ut i havet utan att förgifta det.

6, Berätta mer utförligt om vad som händer vid de olika stegen i ett vattenverk och ett reningsverk.
Svar: Vattenverk: 1. Grovfiltrering - Vattnet passerar ett galler som silar bort stort skräp som slam och 
                                                        vattenväxter
                             2. Flockning - Man häller i ett klibbigt, geléaktigt ämne i vattnet. Småpartiklar och bakterier 
                                                   fastnar i gelén så att det bildas klumpar som sjunker till botten. Klumparna kallas
                                                   flockar.
                             3. Filtrering genom sand - Vattnet får passera genom ett tjockt lager sand. Sanden filtrerar bort
                                                                       de föroreningar som fortfarande finns kvar.
                             4. Bakteriedödande medel - Man häller i bakteriedödande medel i vattnet så att det helt enkelt
                                                                          dödar övriga bakterier.

         Reningsverk: 1. Mekanisk rening - Alla stora föroreningar silas bort med ett galler. Sedan får uppslammat
                                                               material sedimentera. Det betyder att det sjunker till botten.
                              
                               2. Biologisk rening - Man låter bakterier och andra mikroorganismer rena vattnet.
                                                               De äter upp ämnen som innehåller kolatomer.
      
                               3. Kemisk rening - Man tillsätter ämnen som reagerar med fosfaser (de kommer från bl a
                                                            tvättmedel och kan ställa till med stor skada om de kommer ut i naturen) då
                                                            bildar dom svårlösliga ämnen som sjunker till botten som slam.

Brain frågan: På stenåldern fanns det inga reningsverk. Hur klarade människor vattenproblemet då?
Svar: De letade upp bäckar med rent vatten och naturliga vattenkällor, men de blev också ofta sjuka på grund av att vattnet innehöll så mycket bakterier och andra giftiga ämnen och sånt...

Kemi - Testa dig själv 5.3 | sid. 84-86

1, Vad kallas det när en vätska blir till gas utan att den kokar?
Svar: Avdunstning

2, Hur ser vattenånga ut?
Svar: Det är genomskinligt, en genomskinlig gas som vi inte kan se.

3, Förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Svar: Det ligger i värmerörelserna hos molekylerna. En del molekyler får av slump lite högre fart än andra. Så även vid rumstemperatur finns det en del molekyler som har så hög fart de ''sliter sig loss'' och blir till ånga. 

4, Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp.
Svar: 1. Vatten avdunstar från hav, sjöar, floder etc.
         2. Vattenångan blir moln genom kondensation.
         3. Molnen stiger och kyls ner.
         4. Vattendropparna i molnen blir tunga och faller ner som regn, men om det är kallt så blir det snö eller
             hagel.
         5. Vattnet rinner tillbaka till haven, sjöarna, flodarna etc. (dock så avdunstar det mesta av vattnet igen
             innan det hunnit rinna ner till sjöar och hav etc.)

5, Varför kan du inte dricka samma vattenmolekyler som en dinosaurie har druckit?
Svar: För när en blomma tar upp vattnet så går en stor mängd av det vattnet åt till fotosyntesen, alltså finns atomerna i vattenmolekylerna nu istället i sockermolekylerna. Om vi säger att det är ett äppelträd så kommer de här sockermolekylerna till ett äpple som du plockar och äter. Då bryter din kropp ner sockret och det blir vattenmolekyler igen; men inte precis samma. Vattenmolekylerna från dinosauriernas tid har passerat det här flera gånger så det finns inte en ända vattenmolekyl som är samma som då.

Brain frågan: Varför finns det så lite sötvatten?
Svar: Sötvatten bildas genom att vatten utan något innehåll av salter avdunstar från haven, varefter vattnet faller som regn och snö över landområden. När vattnet når markytan infiltrerar det i jorden och får ett lagom innehåll av olika salter, och då kan människor och djur ha det som dricksvatten. Därför finns det inte mycket sötvatten...


Kemi - Testa dig själv 5.2 | sid. 80-83

1, Vad blir molekylformeln för vatten?
Svar: H2O

2, Vid villken temperatur är vatten som tyngst?
Svar: +4 grader C

3, Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?
Svar: Is flyter för att det är lättare än vatten. Is har en stor betydelse för jorden. Utan den skulle pingviner och isbjörnar inte finnas och vi människor skulle inte ha något att kyla vår läsk med på stekheta sommardagar.

4, Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den?
Svar: Ytspänning uppstår när molekyler i vatten dras mot varandra. Alla vätskor har ytspänning, för annars skulle molekylerna flyga iväg och bli gas. Alla vi har nog sett en kran som står och droppar någon gång? Eller hur grenar ser ut efter regn? Det samlas mer och mer vatten vid grenenens botten och till slut bildas det en droppe som hänger där en liten stund och sen faller ner. Det är vattnets ytspänning som håller ihop vattnet och bildar droppen. Ett annat tillfälle då vi märker av ytspänning är när vi fyller ett glas litegrann över kanten men vattnet fortfarande inte rinner ut. Vattnet bildar som ett tunt lock för glaset.

5, Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet.
Svar: Det betyder att exempelvis om du badar utomhus sent en sommarkväll så kanske du märker att  vattnet är varmare än luften. Varför blev vattnet inte kallare när solen gick ner? Det beror på något som kallas värmekapacitet. Med det menas att olika ämnen är olika lätta att värma upp och kyla ner. Vattnet har hög värmekapacitet. Vi måste värma vattnet mycket för att det ska stiga en grad. Och det betyder också att der tar lång tid innan vattnet kallnar. Så när solen går ner finns värmen ändå kvar i vattnet hela natten. Luften däremot har låg värmekapacitet. Den håller inte kvar värmen, så när solljuset är borta blir luften snabbt sval. 

6, Berätta hur vatten kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Svar: Det kommer upp genom kapillärkraften, då dras bara inte vattenmolekylerna till varandra, utan också till molekylerna i marken. Därför kan vattnet ''klättra'' uppåt på insidan av marken.

Brain frågan: På vilka sätt har du haft nytta och glädje av vattnets speciella egenskaper den senaste veckan? Försök komma på så många som möjligt.
Svar: Dricksvatten, is, duscha, vattenkrig, vattna blommor, byta vatten i sköldpaddans akvarium, tvätta händerna, borsta tänderna..... uhm... etc.

No-lab | 10 maj | Blått pulver

material: kopparsulfat, klämma, provrör, värmeplatta
uppgift: häll kopparsulfatet i ett provrör och värm det över en värme platta
hypotes: det klumpar ihop sig
utförande:
resultat:
slutsats:

Gruppmedlemmar: Zahra, Victoria, Charlotta, Fadiana

No-lab | 10 maj | Flytande metallbit

Material: Metallbit, bägare, vatten, diskmedel

Uppgift: Vi ska försöka få en metallbit att flyta genom ytspänning.

Hypotes:
Jag tror att metallbiten kommer att flyta.

Utförande: Vi tog en medelstor bägare och fyllde den till lite mer än hälften. Sedan la vi försiktigt mettalbiten på vattenytan.

Resultat: Metallbiten flyter med hjälp av vattnets ytspänning.

-- Ett nytt försök --

Nu ska vi prova att droppa lite diskmedel i vattenbägaren metallbyten flyter i. Vi droppar in ca. 5 droppar och metallbiten sjunker. Det är för att diskmedel förstör ytspänningen.

Gruppmedlemmar: Charlotta, Zahra, Fadiana, Victoria

Kemi - Testa dig själv 5.1 | sid. 78-79

1, Ungefär hur stor del av din kropp är vatten?
Svar: nästan 70%. En vuxen människa består av 67% vatten.

2, Hur mycket vatten gör varje person i sverige av med varje dag?
Svar: I genomsnitt gör varje person i sverige av med 200 liter vatten varje dag. 

3, Berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flytande sötvatten.
Svar: Det allra mesta av jordens vatten är saltvatten (97,3%)
resten är sötvatten (2,7%) varav:
Inlandsisar och glaciärer (2,1%)
Grundvatten (0,59%)
Sjöar och floder (0,01%)
Atmosfären (0,001%)

4, Beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
Svar: I exempelvis kroppen transporterar vattnet näringsämnen, Golfströmmen transporterar värme från västindien så att vi norden inte fryser till döds och sen så har vi ju båttransport på olika varor från olika länder samt kryssnings båtar och motorbåtar och... alla olika sorters båtar.

5, På vilka sätt tror du människors liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav?
Svar: Vi skulle nog dö... det skulle säkert inte finnas mycket liv på jorden, människan skulle det i alla fall inte finnas mycket av. Det skulle aldrig regna så inget skulle kunna växa heller, träd och blommor och grejer. Och lite vatten i några enstaka sjöar skulle definitivt inte räcka till flera billioner människor på jorden. Tänk på att det finns massa sjur som också vill ha vatten! ...vattnet skulle ta slut på nolltid.

Kemi - Testa dig själv 4.6 | sid. 70-71

1, Hur stor del av alla atomer på jordytan är väteatomer?
Svar: Ungefär 90% av alla atomer på jordytan är väteatomer.

2, Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre?
Svar: Vätegas användes i luftskepp och ballonger förr i tiden eftersom att väte är det lättaste ämnet som finns. Men man slutade använda det eftersom att det är ett mycket brandfarligt ämne. Men nu för tiden har man ersatt det med ett lätt ämne som inte kan brinna, ädelgasen helium.

3, Vad används väte till idag?
Svar: Idag anväds väte mycket inom industrin bl a när man tillverkar margarin. Väte behövs också för att framställa kemikalier som ammoniak och saltsyra. Eftersom vätgas lämnar ifrån sig mycket energi när det brinner, används den som bränsle i rymdraketer. Raketerna har då med sig hoptryckt vätgas och syrgas som får brinna i raketmotorn.   

4, Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader?
Svar: det har nog bara med bokstaven Ä att göra. (vÄte och kvÄve) Det är annars helt olika grundämnen ju som inte påminner om varandra nämnvärt... typ.

Brain frågan, På jorden är vätgas ovanligt, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det kan bero på.
Svar: Metaliskt väte bildas när vätgasmolekyler utsätts för mycket högt tryck som i gasjättarnas centrum och då faller vätet sönder till fria protoner och elektroner. Jupiter & solen har ett sådant tryck. Jupiter är en gasplanet.

No-lab | 26 apr 2011

material: 100ml frätande vatten, blått vatten, sugrör, glasbägare
Instruktioner: man skall fylla bägaren med frätande vatten och blåsa i det genom ett sugrör
hypotes: det blir mer vatten.
utförande: Zahra blåser i vattnet sen snor Vicki det och efter ett tag börjar dom bråka. Zahra vinner och blåser lääääääääääääääääänge så håkan börjar ropa till henne att sluta först gör hon inte det men sen sluta hon och då säger hon att hon har fått det frätande vattnet på läparna, alla cpar en stund till hon säger att hon bara skoja och då blir alla tysta en stund inan vi börjar cpa igen.
resultat: när man blåser i vattnet blår det grumligare på grund att vi blåser in koldioxid.







Material:
BTB, 100ml kallt vatten, glasbägare, sugrör
Instruktioner: häll vattnet i bägaren och häll i tre droppar BTB blås sen i vattnet genom sugröret.
Hypotes: Vattnet blir blått
Utförande: Fadiana Hämtar och häller i allt och Zahra blåser lääääääääääänge och sen länge igen Marcus står bakom henne och stör med att räkna långsamt. Inget händer så Håkan kommer och säger att skolans BTB är dåligt och att vi ska hålla i mer  sen säger han att det nog ändå inte kommer hända nåt. Zahra får det på sig och börjar skrika hon springer iväg för att skölja av när hon kommer tillbaka gör hon ett pffrrt ljud. Vicki börjar sjunga på ''satelit'' och då säger Håkan att vi ska sluta. Han säger att det BTB som vi hade var utspätt så han ska hälla i lite icke utspätt i en egen bägare när han gör det blir vattnet grönt högst upp och vanlig färg längst.
Resultat: Inget händer. När man gör med icke utspätt blir det grönt.

Gruppmedlemmar: Vicki, Zahra, Charlotta, Fadiana

Kemi - Testa dig själv 4.5 | sid. 67-69

1, När började luftföroreningen öka kraftigt?
Svar: Luftföroreningen började öka kraftigt doms enaste 200 åren.

2, Villka oxider orsakar surt regn?
Svar: Svaveloxid och kväveoxider

3, Vad är smog?
Svar: Smog är en giftig simma som oftast uppkommer när storstäder drabbas av vindstilla väder. Då kan inte fabriksrök och bilavgaser blåsa bort och ersättas av ny frisk luft utan samlas över städerna. Om det även är dimma samtidigt håller de små vattendropparna i dimman kvar både giftiga gaser och sotpartiklar. Ordet smog är en kombination av de engelska orden smoke (rök) och fog (dimma).

4, Var är problemen med smog störst?
Svar: Problemen med smog är störst i Los Angeles, Aten och Tokyo.

5, När bildas kolmonoxid och på villket sätt är den farlig?
Svar: Kolmonoxid bildas när det inte finns tillräckligt med syre vid en förbränning. Kolmonoxid är inte naturligt i luften och räknas därför som en luftförorening. Kolmonoxid är en mycket giftig gas. Kolmonoxid molekylerna fastnar i de röda blodkropparna och hindrar dom från att transportera syre då kvävs kroppen trots att det finns syre i luften och lungorna fungerar normalt. Det här kan hända när man t ex eldar i en öppen spis och glömmer att öppna spjället till skorstenen. Då stannar kolmonoxiden kvar i rummet och människorna blir dåsiga och somnar in, i värsta fall vaknar man aldrig mer. Samma sak händer om man går längst tungt trafikerade gator, där kan halterna bli jätte höga och känliga personer kan få problem med andningen.

6, Hur uppkommer surt regn vad ställer det till med?
Svar: Både svaveloxid och kväveoxider kan reagera med vatten i luften och bilda syror. De kan sedan falla ner som surt regn. Surt regn är skadligt på många sätt. Det förstör sjöar och mark så att fisk dör och att växterna får svårare att ta upp näring. Syran förstör växternas rötter och kan dessutom dra med sig näringsämnen så långt ner i marken att växternas rötter inte kan nå dom. Även stenbyggnader och statyer kan förstöras av surt regn. Många utsmyckningar på gamla fina hus har frätts sönder av luftföroreningar.

Brain frågan: Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasformiga oxider.
Svar: uh... ingen aning. För att sot och småpartiklar kan fångas upp i nåt filter... som flufor i flugnät. Och gasformiga oxider är ju gas... dom åker ju igenom filter och grejer... typ.


No-lab | 12 apr 2011 | Experiment med plastpåsar...

Material: plastpåse, ljus, tändstickor, nån varmluft pistol grej, tejp, pennor, häftsift

Genomförande: Vi ska fylla plastpåsarna med varm luft och dom ska typ flyga... När plastpåsen blir fylld med varm luft sjunker densiteten och plastpåsen flyger. När luften kyls ner igen höjs densiteten och plastpåsen faller till marken. Det gick bara att blåsa in varm luft en liten stund i plastpåsen för att annars blev det för varmt i påsen och den börja smälta. Vi provade även att tejpa på lite pennor och andra saker, men påsen blev för tung och kunde inte lyfta/flyga. Till slut testade vi med att sätta ihop två ballonger och det gick mycket bättre.

Slutsats: Det värkande gå lättare när man hade ett mindre hål och när den var längre än den är bred.

Kemi - Testa dig själv 4.4 | sid. 63-66

1, Vad menas med oxider?
Svar: Oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag.  Ordet oxid kommer av det latinska namnet på syre, ''oxygenium''

2, Ge exempel på några oxider i luften.
Svar: koloxider, kväveoxider, svaveloxider

3, Vad menas med förbränning?
Svar: Förbränning är en kemisk reaktion. När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer.
 
4, Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
Svar: Om det finns gott om sre vid förbränningen får varje kolatom två syreatomer, då bildas koldioxid samt när mat förbränns i kroppen bildas det koldioxid som vi sedan andas ut.

5, Vad är fotosyntes?
Svar: Fotosyntes är en kemisk reaktion. Människor och djur andas hela tiden ut koldioxid. Samtidigt tar de gröna växterna upp koldixid från luften . Växterna anänder kolatomerna i koldioxiden för att tillverka socker, som blir deras ''mat''. När växterna tillverkar sockret bildar de samtidigt syre som de släpper ut i luften.

6, Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?
Svar: Koldioxid halten ökar eftersom att vi människor förbänt väldigt mycket olja, kol och benisn i fabriker, kraftverk och bilar. Alla de bränslena innehåller kolatomer och bildar koldioxid då de förbränns
. Samtidigt har vi huggit ner mycket mycket skog. Då blir det färre träd och vexter kvar som kan ta hand om sin fotostyntes.

7, Vad är biobränslen och varför är de bra?
Svar: Biobränslen kan vara ved, alkohol eller gas som man tillverkar av trä. Medan träden i naturen växer och tar koldioxid från luften och när vi sedan hugger ner trädet och använder det som bränsle kommer koldioxiden tillbaka till luften. Den totala mängden koldioxid ökar alltså inte.

Brain frågan: När Markus körde 20 mil med sin nya bil gick det åt 12 liter bensin. bensinen vägde 9 kg. Vägde avgaserna från bilen lika mycket, mer eller mindre?
Svar: Avgaserna väger mindre än bensinen då avgaserna är avdunstad bensinoch har på så vis inte samma volym eller tyngd.

Kemi - Testa dig själv 4.3 | sid. 61-62

1, Vad heter de fyra vanligaste ädelgaserna?
Svar: Helium, Neon, argon och Krypton

2, Vad menas med att ädelgaserna är ''ädla''?
Svar: Det är för att ädelgasatomerna aldrig deltar i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen. Och ädelgaserna är alltid grundämnen. Därför kallas de ''ädla''

3, Berätta om tre saker som man använder ädelgaser till.
Svar: Argon, neon och krypton används oftast till neonljusreklam eller neonskyltar i stan som lyser upp kvällen. Vanliga glödlampor är oftast också fyllda med argon för att glödtråden ska hålla längre. Helium är en mycket lätt gas, lättare än luften själv och passar därför jätte bra till ballonger och luftskäpp

4, vad menas med skyddsgaser? Kan du själv komma på några tillfällen när de kan vara användbara?
Svar: Ädelgaser kan inte reagera med andra ämnen och kallas därför också ''skyddsgaser''. Skyddsgaserna ''är i vägen'' så att inte fel ämnen reagerar med varandra. Skyddsgaserna är väldigt viktiga att använda när man t ex tillverkar eller bearbetar ämnen som inte tål syre och kväve eller när man tillverkar läkemedel samt svetsar lättmetall. Man använder oftast argon för det är billigast.

Brain Frågan, Den första ädelgasen som upptäcktes var argon. Argon betyder ''trög'' och ''lat'' på grekiska. Försök förklara varför gasen fick det namnet.
Svar: Argon döptes till argon för att den gick att se med blotta ögat, och på så vis var det en väldigt trög gas eftersom den inte gick igenom luften såpass fort.

Kemi - Testa dig själv 4.2 | sid. 58-60

1, Beskriv ozonmolekylen. Vad har den för molekylformel?
Svar: Ozonmolekylen består precis som syremolekylen av syreatomer. Det är bara det att ozonmolekylen innehåller 3 stycken syreatomer som sitter ihop. Molekylformel är då alltså O3

2, Vad används freoner till?
Svar: Vi människor har använt/använder freonerna till mycket bl a som drivgas i sprayburkar och som ''kylämne'' i kylskåp och frysboxar.

3, Hur bildas marknära ozon och hur påverkar det oss?
Svar: Marknära ozon är mycket farligt och det bildas när solen skiner på bilavgaser. Marknära ozon kan skada växter och bidra till att skogen dör. Det är också farligt för oss djur och människor. Det är framför allt lungorna skom kan drabbas.

4, Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt?
Svar: Ozonskiktet är livsnödvändigt och ligger ett par mil upp i atmosfären. Ozonskiktet är väldigt viktigt eftersom att det fångar upp en del av det ultravioletta ljus som kommer från solen. Det är osynligt ljus som skulle vara skadligt för allt liv om det kom ner till jordytan. Vi människor kan till exempel få hudcancer av det.

5, Varför har ozonskiktet blivit tunnare?
Svar: Ozonskiktet har blivit tunnare, det beror på en typ av gaser som kallas freoner. När freoner släpps ut stiger de med sakta upp till de högre luftlagren där de reagerar med ozonmolekylerna och förstör dom. Därför har mängden ozon minskat i luften. det har till och med bildats ozonhål i polartrakterna, där ozonet nästan försvunnit helt. Dock är freoner förbjudna i de flesta länder idag för att det finns andra gaser vi kan använda. Tack vare att freonerna håller på att försvninna tror forskare att ozonskiktet kanske kan vara helt igen om ca. 50 år.

6, Berätta hur ozonbalansen uppkommer.
Svar: Ozon bildas när det starka solljuset högt uppe i atmosfären delar sönder syremolekyler till fria syreatomer. Sedan kan en fri syreatom och en syremolekyl slå ihop sig och bilda en ozonmolekyl. Men även ozonmolekylen är inte stabil. Det starka solljuset kan även sönderdela ozonmolekylerna till vanliga syreatomer igen. På så sätt blir det en naturlig balans mellan det ozon som bildas och det som sönderdelas.

Brain frågan: Jag ska tänka på kretsloppet...

Kemi - Testa dig själv 4.1 | sid.54-57

1, Ge exempel på fyra gaser i luften och ungefär hur mycket det finns av dem.
Svar: De vanligaste gaserna i luften är syre (21%) och kväve (78%) Men det finns också små mängder av andra gaser, bland annat ädelgaser så som kolfioxid (0,04%) och vattenånga, men den är inte medräknad eftersom att den kan variera mellan 0% och 4%

2, Villken gas finns det mest av i luften?
Svar:
Kväve är gasen som det finns mest av i luften. Hela 78% av luften består av kväve.

3, Hur stor del av luften är syre?
Svar: Hela 21% av luften är syre.

4, Ungefär på villken höjd tar atmosfären slut?
Svar: Ungefär vid 10 mils höjd över jorytan tar atmosfären slut.

5, Vad menas med att luften är tunnare på hög höjd?
Svar: Det finns ett tunt sikte av luft runt vår planet som kallas atmosfären och ju högre upp från jordytan man kommer desto glesare blir det mellan molekylerna i luften, då säger vi att luften blir tunnare.

6, Hur kan du ta reda på om en gas är ren syrgas?
Svar: Man börjar med att kolla upp kondenseringspunkten för syre och få gasen du ska testa till den temperaturen. Om bara lite av gasen blir flytande innan den uppnått syrets kondenseringspunkt så är inte allt syre. Om därimot allt blir flytande är gasen du testar ren syre.

7, Hur ser molekylerna och molekylformlerna ut för syre och kväve?
Svar:
Syremolekylen består av 2 stycken ihopsatta syreatomer och molekylformeln är O2. Kväve består precis som syre av 2 stycken atomer i varje molekyl och molekylformeln är N2.

8, Ge några exempel på vad vi använder syrgas och kvävgas till.
Svar:
Syrgas: Syre kan användas till mycket bl a använder stridspiloter ren syrgas till att andas eftersom luften på hög höjd är så tunn. Sjuka människor som har svårt att andas kan också få ren syrgas. Syre används också mycket inom industrin t ex när man tillverkar järn och stål behöver man syre vid olika kemiska reaktioner. Man kan även bleka pappersmassa med syre för att få riktigt vitt papper.

Kvävgas: Nedkylt, flytande kväve kan användas som kylmedel när man frystorkar och transporterar mat, eller till och med när man opererar. Men mest använder sig industrin av kväve för att tillverka t ex gödningsmedel, färgämnen samt läkemedel 

9, Hur gör man för att separera de olika gaserna i luften? 
Svar: När man separerar gaser i luft måste man först kyla ner luften så kraftigt att den blir flytande. Sedan kan man utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dom åt genom destillation.

Teknik läxa - Kom på en fråga till Mediawiki texten

Okej... jag förtsog inte riktigt vad för sorts fråga man skulle komma på, en fråga som beskriver texten i helhet eller bara en fråga till en avsnittsgrej? I alla fall skriver jag en fråga och ett svar av det jag kommer ihåg 8D

Q: Hur kan man göra kursiv text i sin wiki?

A: Man gör kursiv text på ett ord genom att sätta 2 apostrofer på början och på slutet av ordet eller frasen du vill ha i kursiv text.

Ex: 1. Du vill ha ordet en blå penna i kursiv text.
      2. Skriv en blå penna i textrutan
      3. Skriv gör ett '' framför och på slutet av en blå penna
     
4. Såhär ska det se ut: ''en blå penna''
      5. Spara eller förhandsgranska din sida
      6. Såhär borde resultatet bli: en blå penna

RSS 2.0